vill så gärna berätta hur livet ser ut i mina ögon, hur världen känns med graves sjukdom.

Men så fort jag vill skriva känner jag att jag inte är nöjd med bloggen, man vill ha en härligt snygg design eller hur, något eget som utstrålar mig liksom, men det ska vara så jävla komplicerat.

Mitt liv rullar på, har fått göra lite ändringar i livet så att jag bara tänker på mig själv och så, det känns bäst så, man orkar inte ta mycket, speciellt inte psykiskt, men jag känner mig så himla stark fast ändå så himla svag, eftersom att minsta lilla verkar kunna få mig ur gungning.

När jag fick diagnosen tänkte jag "men detta tar jag mig igenom lätt" men jag visste inte alls vad denna sjukdom skulle komma och göra med mig, att läkaren sa till mig att jag skulle kunna få många tankar och så vidare, yeah jag förstår det nu, Eftersom att behandlingstiden är så pass lång 1,5 år och ingen vet om man blir frisk då, kan fortsätta i flera år, Du ska äta totalt sju tabletter om dagen i ett och ett halvt år, Jag känner mig bereonde av tabletterna samtidigt som jag lätt glömmer bort två av dessa tabletter om dagen, tankspridd är bara förnamnet, hur ska man hålla koll?

Mina första månader in i behandlingen knäckte mig nästan helt, jag har aldrig varit allergisk mot läkemedel eller någonting alls, Samtidigt som jag var mitt uppe i en flytt så blev för det första allergisk mot läkemedlet thacapzol som jag tog 6 tabletter om dagen av, utslag prydde hela kroppen och det kliande något så otroligt, pratade med 1177 ganska mycket under denna tid, ingen förstod, inte ens jag förstod, men det var en allergisk reaktioin som man kan få, i panik fick jag ta mig till VC som gav mig tabletter som gjorde mig lite extra trött, helt sinnes, jag hade flyttstädningen kvar, förstår ni min panik? inte råd att anlita städfirma inte på så kort varsel, Medans jag blev sängliggandes både psykiskt och fysiskt nedbruten fick mina fina vänner och min familj slita in i det sista, jag vet inte hur jag ska tacka dem för det.

Jag fick byta medecin till Tiotil som jag också skulle ta 6 tabletter av men efter en vecka blev jag orörlig, Jag kunde inte röra armar och till slut satte det sig i bennen, Det börja med att jag inte kunde vända mig i sängen, inte ta mig upp heller för smärtan var outhärdig, jag bara grät, trodde att jag som 23 år skulle bli orörlig för evigt.

Jag minns morgonen tror att det var en torsdag, jag hade kvällen innan stängt på jobbet, jag kände hur ont jag hade då, kunde in bära lådor eller knappt ut min väska och påse ur bilen, Jag grät hela den kvällen, ringde i panik till 1177 so inte förstod något medans jag var hysterisk och förklarade att jag inte ens kunde sträcka upp handen för att ta en kaffekopp ur skåpet, Jag försökte förklara om min sjukdom, men som jag nämnt nästan inga har erfarenhet av sjukdomen i sjukvården så alla ser ut som frågetecken, Hon sa att jag nog hade en influensa på gång trots att jag sa att jag äter tabletter som kan ge ledverk vad ska jag göra, Ibland när man är hysterisk sjuk och inte kan tänka klart så vill man bara att dem ska tala om för än att ring 112 eller vi skickar ambulans, eller uppsök akut på en gång, eller vila bort det, eller något, ni förstår? som när dem först upptäckte sjukdomen och jag förmodligen hade en puls på nästan 200 i vilo läge (nästan vet inte exakt) då sa dem bara vi skickar en ambulans som får ta ekg på dig så ligg kvar och vila. men inte nu, nu hade jag influensa? :S

Jaja, Jag gick och la mig, vakna på natten och allt var ännu värre, när jag väl kom upp ur sängen det gjorde så ont önskar inte den smärtan till någon, Då fick jag ha mina tubhalsdukar som stöd för armarna, den ena gjode ondare än den andra, men kunde inte ha armarna raka, dem var tvungna att va viland med stöd, satt i soffan till slut och väntade på att mor skulle vakna hon börjar jobba halv åtta, Jag hade bestämt mig för att akuten skulle få hjälpa mig..tänkte att jag skulle fan utnyttja frikortet till fullo... =)

väl på akuten, grät jag av smärta, till slut fick jag ett eget rum att vänta i, kan ni tänka er, där hade dem lite empati, skickades på röntgen och tillslut kom en doktor som sa att jag var arbetskadad och behövde sjukgymnast, say what? detta kom plötsligt, jag har haft problem med nacken och den smärtan är inte hälften som denna orörliga smärta är, SUCK nåväl fick gå hem tillslut utan värktabletter ingenting, på vägen hem ringer dem mig och säger att dem kommit på min smärta Din medecin TIOTIL kan ge ledverk och vi tror att du har det. DUKTIG AV ER DOKTORER!

minns inte mer vad som hände sen, gick hem och vila, var sjukt beroende av andra så vänner och familj kom och stötta mig till 100 så himla fint gjort, tillslut började den intensiva smärta avta, fick inte sluta med medecinen för läkaren, men börjad sagta sträcka och träna lite på lederna och efter en och en halv vecka såg jag mig som fri från smärtan, känslan var underbar, jag är så glad att slippa den.

Under denna tid var jag uppe i 13 tabletter om dagen, det var värktabletter tabletter mot eksemen osv.. helt sinnes...

Men min resa slutade inte där.. men det får jag förklara en annan gång för er =)

Kram

Your love is my love

my love is your love.

December 8 2011

Här sitter jag nyss hemkomen ifrån den lilla stan som vi har. Jag är ganska så slut i hela kroppen det känns att julhandeln börjar dra igång på jobbet. Man blir lite snurrig och slut i skallen av allt.

Det där med att jag älskar att slösa är ju inget jag alltid gör, för denna vecka har jag varit nere på stan två gånger och inte köpt något till mig själv, även fast jag verkligen hade behövt göra mig själv lite glad.

Det är något som tar emot, eller så har jag allt jag vill ha just nu? haha nej inte sant.

Men man vill ju hålla i julpengarna lite, trots allt kommer ju julrean sen och då ska en tv inhandlas och en ny dvd tror jag och lite annat skit. Gud vad jag längtar till 25e december, Tänkte att jag skulle vara första kunden på expert och få den första bästa tvn på julrean HAHA!

Hur som helst smällde jag i mig en hamburgare på MCD väldigt gott

och så fick min mobil ett genomskillnigt plastskydd och en alldeles egen liten ficka

väldigt bra att ha om man är rädd om sin lur, vilket jag i detta fall är :)

Och en mobilficka är bra nu när det börjar bli kallt, stackars lilla mobil fryser ju!

För övrigt vill jag bara ha julen överstökad så jag kan se fram emot nästa år

nästa år ser ganska ljus ut på jobbfronten och jag kommer gå på ett fast schema

vilket för det MYCKET lättare och enklare för mig att planera saker och ting.

Nu är tiden som extra jobbare slut för tillfället iafall :)

Och hör och häpnad så har jag tackat ja till att jobba som kassaledare för första gången nu på lördag.

Och jag är så otroligt glad över att kunna säga "Sofia kassaledare" aaah hur smart låter inte det? HAHA

Det är liksom det jag gott och velat så länge.

Så det ska allt bli intressant hur min första kväll som Kassaledare blir

tror nog att det kommer gå rätt bra, men lite smått nervös är jag redan nu.

En kassa ledare håller ställningarna i kassalinjen

kassledaren ser till att det inte är långa köer

Kassaledaren finns tillgänglig om problem uppstår

med kunder, kassor, och diverse saker

Kassaledaren bär ansvaret över att allting fungerar som det ska den tiden

man jobbar som kassaledare.

Det ska bli så kul att ta detta steg

är ju inte alls beredd på att börja redan nu

eftersom jag är schemalagd som det nsäta år

men men, jag är rätt ivrig så vill vill vill :)

Blir en lugn och skön helg till är grymt sugen på chinathai mat

undra om man kanske ska köpa hem och mumsa det!

Bara för att jag är bra!

/Sofia

Det är inte lätt

när något blev fel

som kändes så rätt.

Eftermiddag

Sitter här och bara tänker just nu, inte hitta jag något att köpa på stan heller, jävla vel fia jag är, Jag kan typ aldrig bestämma mig, typ spelar ingen roll vad det är så blir jag velig. Ska jag? ska jag inte? orkar jag? orkar jag inte?.

Hur som helst känner mig jätte ledsen idag, tycker verkligen inte om denna känsla, fast det kan vända fort så känner jag ledsenhet och ensamhet. Varför just jag? varför är jag som jag är? varför gör jag som jag gör? Vet inte om det är jag eller världen som är elak ibland alltså. Jag får liksom aldrig någon direkt ordning på mina känslor, lika velig är jag där haha. Ena dagen är jag så glad och andra dagen är jag så ledsen. Det verkligen suger, jag vill bara att allt ska kännas bra, och att någon ska göra mig superglad.

Jag är typ expert på att göra bort mig också, eller så är någon expert på att få mig att känna mig sämst, För även om jag inte är sämst så känns det som jag är det just nu. Ensam och sämst!

Blev så ledsen idag på stan också, jag har ju gått ner i vikt, varför just jag? kan inte någon som vill gå ner i vikt få gå ner i vikt? får rejäl ångest när jag stor i en provhytt, visserligen är jag rätt nöjd med min kropp men jag vill ändå inte gå ner i vikt vill ha tillbaka mina 4 kilon. I början av året vägde jag 57 kilo och jag var så himla glad över att jag fick lite mer former om ni förstår vad jag menar ;) haha men nu tynar jag tyvärr bort :// ogilla  haha seriöst Nu ska jag försöka tänka tillbaka vad jag åt förra året och i början av detta år. Nu jävlar ska jag också gå upp igen!

Jag vet att jag är sämst på att äta när jag verkligen mår dåligt

och jag har inte mått så värst bra ett tag, höstdepp eller så gick inte saker och ting som jag ville

Men men dags att börja äta på bestämda tider och mycket, och bra fett igen :)

naturgodis på kvällarna moffa jag som fan förut och min älskade julemust haha!

Nåja ska ta mig en chockladbit och bli glad fia igen om det går, är nog en av dem där deppdagarna idag, Hatar allt speceillt mig själv idag, jag ogillar mig själv idag helt enkelt.

Efter regn kommer solsken / sofia