Hur många överfall och våldtäckter hade man stoppat då? Kanske många, kanske inge? Vem vet! Nä men tänk om det skulle vara lag på att när man fyller 15 så får man en försvarsmekanism, som försvarspray eller vad det nu finns att få? Hört att det finns sån som tjuter som ett alarm också? Wow!

Men läser nu i lokala tidningen att en tjej blivit överfallen i samma område som en tjej tidigare blev våldtagen och det gör mig förbannad, för jag har bott i det området hela mitt liv, och gått den vägen hem flera nätter och kvällar! Både ensam och inte ensam.

Varför just där? varför över huvud taget, tanken på att det lika väl kunnat vara jag eller någon av mina vänner som går den vägen hem om kvällar och nätter gör mig förbannad.

Vad är det för folk det finns egentligen? jag har hört att dem finputsar området genom att dyrare hyresbolag köper upp hus och höjer hyrorna så man måste ha lite pengar i fickan för att bo där. Vilket är bra, för att inte vara taskig men detta område är och har varit ett riktigt slumområde men dock med blandat folk, PÅ min gata brukar jag säga när jag bodde där, det är snäpet finare en mitten gatan. Men på min gata händer allt det där som inte får hända.

Tycker det är sjukt synd, men jävligt bra att dem finputsar området lite iafall, Jag menar området är underbart och dem har rustat upp det till riktigt modernt jag hoppas fler bolag köper upp lägenheter och ser till att området blir finare.

Det är nära till allt att bo där och jag har tittat på lägenhet där men ja dem lägenheter jag vill ha är till o med för dyra för mig haha Ettorna som är nyrenoverade ligger över 4000 kr och är mindre än den jag har nu. sinnesjukt. men antagligen bra!

Någon vacker dag hoppas jag kunna flytta tillbaka dit.. kanske.. Jag ska tänka på saken så länge dem finputsar det lite till!

Nu måste jag springa till jobbet, eller ja göra mig vacker först!

Jag bor numera på andra sidan stan men fortfarande nära stan. När jag ska gå hem måste jag gå igenom en kyrkopark som ni ser till vänster av bilden och över denna bro, denna bro är alltid upplyst men kyrkan och parken där blir folk nedslagna överfallna och rånade. Har hänt att jag gått där själv men hur full jag än är så tar jag en genväg där mer folk är i rörelse och där det är mer upplyst att gå, även om det tar fem minuter extra att gå den vägen så är jag glad att jag går med folk omkring istället för att gå där mörkret täcker allt som sker. TA genvägar!

När denna bild togs gick jag med sällskap genom den läskiga parken och det är alltid skönt :) Man måste hålla ihop om man är ute flera, sov hos varandra istället för att gå själva.

/ Sofia

Would you know my name if I saw you in heaven?!

Det har legat en förbannelse över denna dag för mig idag, Jag är ganska osäker på om jag kommer kunna sova, Det är något konstigt som hänt inuti, någon som bröt samman något jag inte riktigt kan förklara.

Jag kom på mig själv med att inte känna lycka eller glädje över huvud taget, som att jag var helt tom på allt, det ända jag kände var något som gjorde ont, var det sorg?

Jag skulle städa ordentligt damma och torka av i bokhyllan, och fick då nys om mina fotoalbums som jag började titta i, och ni vet kort väcker minnen, det måste väckt en hel del starka känslor också..Något släppte men stannade kvar.

Mitt i allt snyftande bland alla gamla fotografier, så ringer telefonen, jag tänker kan jag svara och vara glad? Jag svarar och hör min mamma i andra sidan luren, och jag bara brister ut i gråt. Det är konstigt hur jag vågar gråta framför henne.

Men det var skönt samtidigt som det känns som att det inte har släppt ännu.

Det känns som att något sitter i bröstet och är på väg upp genom halsen, Det skulle inte vara helt fel med att bara ligga i någons famn, bara vara utan att behöva förklara.

Jag gillar att se saker ur en positiv vinkel också, så jag säger så här det är tur att jag inte har såna hära dagar ofta, det är tur att jag inte gråter och mår så här dåligt ofta. Att dem dagarna det är så här är få!

För det känns som hela världen sviker än när man mår dåligt, det är ju inte direkt så att man vill skryta om det till alla, men säger man något som tyder på att man gör det bör inte den perosnen som hör det fråga lite extra hur är det med dig?

Jag bara ogillar, egoistiskt tänkande personer, Jag skulle utan att tveka ha frågat även om jag inte hade med saken och göra, ibland kan perosner ge än en Vinkel eller vad man ska säga på att något är fel, för att just DU som får det ska fråga lite extra, ibland kan mana vara utvald, utvald till lyssnare, tänk på det nästa gång du får ett sms och personen i fråga försöker säga något men vrider på det lite så det inte är helt solklart att något är fel. Var inte rädda för att fråga, en fråga kan hjälpa!

Oh hjälp, nubörjar bigbrother reprisen, får nostalgi? eller vad heter det, nästan panik, vill inte se det igen, det som varit i det förflutna ska man ju ha där och inte se igen haha eller ?

Hoppas ni har det fint. /Fiaia with a big OH

Where tha hell is the love tonight?

Om ni vet så får ni gärna höra av er ;)

Jag kan inte vara denna ända i världen just nu som sitter och frågar mig själv den frågan, Jag chansar på att det förmodligen finns ett antal med människor, killar som tjejer, gamla som unga just nu som sitter i sin totala ensamhet och frågar sig själv den frågan.

Vilken tur att det finns någon som heter "dejtningsajter" där dem påstår att man kan hitta kärleken och så vidare.

Jag blev medlem på en gratis sådan sida för ett tag sedan, men redan första dagen var min mejl nerspammad av folk som var betydligt äldre en den åldern jag hade satt på "intresserad av" osv.

Detta gjorde att jag tröttnade direkt och har besökt sidan en gång sen jag blev medlem ungefär. Minns inte ens vad sidan heter just nu.

Jag tycker då inte att "dejtningsidor är så där jätte woho" Men det är klart betalar man för att vara medlem för dejtningsidan så kanske man finner det lite mer intressantare och seriösre, delvis människorna som är på sidan och flörtar loss. Det kanske är något jag ska testa? men kan inte få in i min vilda fantasi att jag ska betala för att träffa killar och hitta kärleken? BETLALA? låter inte som något jag skulle göra. skulle ni?

Jag satsar på att isåfall träffa någon via krogen eller kompiskretsen, vad satsar ni på?

   Lilla tuffis kallar jag kärlek sötan!!

/iaa!

Tjoho!

Jag undrar egentligen vad ovädret är till för? och varför det försigår?

Förritden inan dem ens visste vad det var så måste dem varit asrädda ju.

Och jag undrar va dem tänkte på sten åldern när oväder/åska/blixtrar drog fram?

Tänkte dem att nu är gud förbannad på mig, eller han, så nu ska han dö?

Hur hade man själv tänkt? jag hade nog tänkt att det bodde ett monster i himlen @gud typ?

Jag är rädd för åska men det tog jag mycket efter min låtsas mamma som var rädd, men jag fascineras också av det väldigt mycket, det är coolt, sitter gärna och tittar efter blixtrar. Det bästa jag varti me dom angående oväder, är ovädret som blev i egypten. Det hade inte regnat eller varit oväder på flera år. Men så klart när vi var där kom det världens storm och oväder. Vi bodde på stranhotellet så vi gick ner till stranden det hade börjat dugga och himlen var mörk, och man hörde lite muller, det var röda havet vid stod vi, gick ut endas tre meter på piren, det var så fint, tills blixten dunsta ner några meter ifrån oss på piren, då förstod vi att vi nog inte skulle stå där. men man såg verkligen allt, både min mobil och vanliga kamera var för värdelös för att fånga något på kort.  Och jag ångrar att jag inte filmade det hela.

Åskväder är grymt mysigt, men när man är utomlands så blir man lite rädd, har dem det där skyddet på huset som vi har i sverige liksom? haha, nåja hela hotellets el gick!

Nu är det endast 5 veckor kvar till Spanien, hoppas dem inte har något oväder!

´
Tjoho

"she's a dirty dirty dancer never ever lonely

she's a dirty dirty dancer you never be her only

No she's never satesfine you better do it right"

HellO!

När mitt humör inte är på topp märker jag att jag drar mig till bloggen, det är så sjukt skönt att bara få skriva lite, känns lite bättre efteråt så att säga. Känns som det man skriver blir mera äkta.

Nu sitter jag och känner att det verkligen är något som saknas, antingen är det bara för stunden eller så är det bra så att något saknas i mitt liv helt enkelt.

Jag vet vad det är, men ena dagen vill jag inte ens ha det andra dagen vill jag, vad är det för fel? Jag går och undrar varför jag aldrig blir kär, eller ger någon en chans att visa vem den i fråga verkligen är. Gör man det av ren instinkt? Alltså inte bry sig om man verkligen inte är intresserad?

Jag har hela dagen settat och tänkt tillbaka också, på en viss person som jag självklart kopplar direkt till "kärlek" ni vet den där personen man var så dunderkär i och som alltid kommer finnas i ens hjärta? Det blir ju liksom inte lättare av att tänka på den personen, men jag kan inte rå för det riktigt! En stund, saknar något, tänker tillbaka! men det är dock så himla dumt att tänka tillbaka, det som varit har varit och det ska man lämna i det förflutna. eller hur?

Vad är det egentligen för fel till mig som tycks falla bakåt istället för framåt?

vad är det som gör att jag inte kan direkt släppa lös mina känslor? jag kan inte ens vara i närheten av någon känns det som just nu. Vad har hänt med mig egentligen?

är jag sårad? är jag instängd i mig själv? Är jag rädd? är jag dum i huvudet?

Jag vet vad kärlek gör med än, jag vet hur kärlek gör illa än, men jag vet hur kärlek känns underbart med. Men när jag som mest behövt kärlek har den totalt svikit mig.

Hur länge ska man känna så här? Jag har känt mig redo, så jävla redo, men jag faller inte dit? känns som jag inte vill falla dit igen fast jag vill? Jag menar Kärlek är fan underbart, jag vill ha kärlek, jag vill vara kär, varför blir jag inte kär?

Kan man känna när det The One kommer? Och är det The only one?

Jag har typ varit kär två gånger, och båda gångerna sa något inom mig samma sak

något sa " han och jag kommer det att vara" och det blev så båda gångerna.

Men inget av det varade dock, dock är det ju en av dem jag fortfarande kan tänka på! Kärlek gör så många konstiga känslor, man blir ju helt galen.

Jag vill blir galen, galen i någon! Eller vill jag verkligen det?

NÅgon mer som upplevt samma skit? att någon röst inom än säger typ " the one".

NÅja får nöja mig med det singellivet jag lever, det är inte helt fel, dock visa dagar som är så ruttna, men på sommaren är allt roligt som singel. Och vem har sagt att man måste ha bråttom? jag gör inte som alla andra tar första bästa för att sedan byta efter en månad eller två. Hur kan man göra så? öh!

Ska livet alltid vara så här veligt, eller är jag bar knäpp?

menar jag vill börja mitt liv med någon, inte själv...eller vill jag det?

Måste berätta vad som skede i affären här om dagen..

en äldre kille gubbe.. pratade med mig vid kattmaten när jag skulle köpa kattsand..

så sa han att hans katt dött och att han då la in den i frysen, jag har mått illa och varit smått ledsen sen han sa så, jag visste int vad jag skulle säga när han sa så, jag sa ba men usch fyfan usch! Fick mig att tänka på hur mycket jag älskar en liten varelse som tuffis, inte fan skulle jag stoppa honom i frysen, usch va jag ryser av tanken.. tänk att man kan må så sjukt dåligt av at tnågon berättar något ? Nu delar jag med mig för det tynger mitt hjärta. :/

baah, bah bah!

/S